Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Köpenhamn rustar för extremväder

Vi tar en titt på hur man i den danska huvudstaden arbetar för att stå bättre rustad mot skyfall och hittar lösningar för att använda regnvattnet som en resurs.

Anneli Hidalgo 6 juli, 2022 • 4 minuters läsning
Third_Nature
Copyright: Third Nature

Den 2 juli 2011 föll 150 millimeter regn på två timmar. Det motsvarar tre sommarmånaders regn. Det kraftiga skyfall som drabbade Köpenhamn för drygt tio år sedan ledde till översvämningar och skador för flera miljarder danska kronor. Efter det tog Köpenhamns kommun ett helhetsgrepp kring skyfallsproblematiken och såg över stadens dagvattenhantering.

Staden tog fram en klimatanpassningsplan och en skyfallsanpassningsplan som inbegriper 300 olika skyfallsprojekt över de närmsta 20 åren. Två huvudsakliga principer fastställdes: vattnet ska så långt det är möjligt hanteras på ytan och lösningar på ytan ska hanteras som rekreativa områden för invånarna.

Klimakvarteret i centrala Köpenhamn var det första kvarteret i staden att bli klimatsäkrat. Där det tidigare låg en bilväg har det anlagts en mindre park med stor kapacitet att ta hand om dagvatten, en asfalterad rondell har ersatts med genomträngligt markmaterial med en stor mängd träd, gräs och blommor och en vanlig gata har förvandlats till ett grönt stråk. Planen är att 20 procent av de asfalterade ytorna i området ska göras om till grönytor och att en större del av dagvattnet ska kunna tas om hand lokalt, genom naturbaserade lösningar på ytan.

Foto: State of Green

Multifunktionell park

2012 grundades Rabalderparken, en skatepark I Roskilde, som förutom att erbjuda rekreation och socialt umgänge också är anpassad för att kunna agera förvaringsbassäng vid stora skyfall. Själva skateparken kan rymma motsvarande 10 olympiska simbassänger med regnvatten. Parkens olika områden med skateramper, gym och studsmattor är helt integrerat i det befintliga vattenkanalsystemet som sträcker sig genom en rad kullar och för regnvattnet till den intilliggande sjön.

Köpenhamns största klimatprojekt

Ytterligare lösningar för att hantera skyfall har implementerats i Enghaveparken, som nyligen öppnade igen efter att ha genomgått en modernisering. Med en 22 600 m3 vattenreservoar svarar parken på behovet av att hantera framtida vattenutmaningar.

Renoveringen av den drygt 100 år gamla parken är en del av Köpenhamns 300 klimatprojekt. En stor insats för att både bevara, förnya och utveckla parken som en viktig tillgång för Vesterbro och bygga in skyddsåtgärder mot skyfall. I parken har man gjort plats för 9 000 kubikmeter regnvatten och en låg mur har byggts längs parkens omkrets för att hålla tillbaka ytterligare 13 600 kubikmeter vatten.

En mekanism som automatiskt skjuter upp portarna till ytterväggen har uppfunnits så att parkens klimatanpassningselement fungerar även utan elektricitet. I händelse av extremt regn stänger de automatiska grindarna av parken för allmänheten.
I projektet har utmaningar på ett finurligt sätt vänts till möjligheter till rekreation och interaktion. Till exempel förvandlas en sportplan vid ett kraftigt nederbörd till en bassäng.

De multifunktionella sittplatserna runt planen underlättar åtkomst för rullstolsburna och funktionshindrade. Vid ett skyfall fungerar sittplatserna också som ramper för att leda regnvattnet ner i bassängen. Regnvattnet som lagras i parken kan användas för att vattna en mängd olika växter och träd under torrperioder och för att rengöra Köpenhamns gator.

Enghaveparken. Foto: State of Green

Smarta klimatplattor

I Köpenhamn har man också sett potentialen I stadens trottoarer. För att återföra regnvatten till det naturliga vattnets kretslopp på ett kontrollerat sätt, avlasta avloppssystemet och samtidigt göra stadsutrymmen mer attraktiva genomfördes projektet "Copenhagen Climate Tile". I Heimdalsgade i Nørrebro-distriktet anlades en speciell trottoar, "Climate Tile" / "Klimafliese", som fångar upp och samlar in vattnet.

Huvudkomponenten i gatusystemet är en hybrid mellan en betongplatta, ett intelligent vattenledningssystem och en genomtränglig yta. Vattnet från trottoarerna leds ner genom hål i plattorna ner till en enhet under marken och styr det bort till närliggande planteringar.

Foto: Third Nature

Tunnel för dagvatten

Ett annat aktuellt exempel är bygget av en 1,3 kilometer lång tunnel som ska hantera dagvatten och skyfall i centrala Köpenhamn. Tunneln får namnet Kalvebod Brygge Skybrudstunnel och är ett av de största projekten i den övergripande planen för att hantera dagvatten och skyfall i Köpenhamn.

Tunneln blir nästan 3 meter i diameter, cirka 1,3 km lång och kommer kunna hantera 20 kubikmeter vatten per sekund. Den är därmed dimensionerad för att kunna hantera både dagvatten och eventuella skyfall. Tunneln korsar under 21 järnvägsspår, byggs mycket nära tunnelbanans tunnlar, går genom förorenad mark och under flera bevarandevärda byggnader i en tät stadsmiljö.



Renoverad kontorsfastighet certifierad enligt BREEAM In-Use Very Good

Folksam Fastigheters kontorsfastighet Publique på Hornsgatan i Stockholm är nu fullt uthyrd efter en omfattande renovering. De två sista avtalen omfattar tillsammans cirka 1 600 kvadratmeter. Fastigheten från 1920-talet har moderniserats med bevarad historisk arkitektur och är certifierad enligt BREEAM In-Use Very Good.

Mikael Häggblad 17 november, 2026 • 2 minuters läsning
Kontorsfastigheten Publique vid Mariatorget i Stockholm - Bild JLL
Kontorsfastigheten Publique vid Mariatorget i Stockholm. JLL

Dela artikeln

Byggföretagen i Västerbotten ser ljusare på marknaden

Konjunkturläget för byggföretagen i Västerbotten förbättras från svagare än normalt till starkare än normalt. Samtidigt stiger förväntningarna på både byggvolymer och sysselsättning. Det visar Norrlandsfondens senaste konjunkturbarometer, även om orderstockarna fortfarande ligger något under normala nivåer.

Mikael Häggblad 17 november, 2026 • 2 minuters läsning
Konfidensindikator Västerbotten - Foto Norrlandsfonden
Norrlandsfondens konjunkturindikatorer visar ett förbättrat stämningsläge inom byggsektorn i Västerbotten.  Norrlandsfonden

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.