Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Hur ska vi minska byggavfallet?

Malin Otmani 27 september, 2016 • 3 minuters läsning
byggavfall

Byggbranschen står för en stor del av samhällets totala materialflöden och avfallsmängder, och genererar också störst mängd farligt avfall. Hur ska vi förebygga, återbruka och hantera avfallet för att uppnå EUs, och våra egna, klimatmål?

Över 3 miljoner ton bygg- och rivningsavfall kastas varje år och det rör sig om stora volymer av alltifrån skrymmande betongmassor och maskiner till elskrot, farliga kemikalier och plast, som i de bästa av världar sedan ska sorteras, lagras, transporteras och tas omhand.

EU har satt upp ett avfallsdirektiv gällande återvinning av icke farligt bygg- och rivningsavfall, att det ska uppgå till minst 70 viktprocent före år 2020. Som Hållbart Byggande tidigare rapporterat (No 04 2015) om är dock statistiken i Sverige om bygg- och rivningsavfall inte helt tydliga och instrumenten för att mäta har varit trubbiga. En rapport som forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet gjort för Naturvårdsverket från förra året visar också att de avfallsmängder som ingår i EUs återvinningsmål kan vara betydligt högre än vad som tidigare rapporterats.

Den officiella statistiken har visat att Sverige återvinner cirka 50 procent av allt bygg- och rivningsmaterial, men den nya studien visar att stora mängder avfall som redan idag återvinns, som återvunnen asfalt, inte räknats med. Det saknas även statistik för flera typer av avfallsanläggningar som idag saknar rapporteringskrav.

– En klart bättre utformning av själva målet hade varit att dela upp det i olika materialslag eftersom dagens mål endast driver på återvinning av tunga fraktioner. Med separata mål hade även plast blivit intressant att återvinna, med stor miljönytta som följd, säger Carl Jensen på IVL.

Åtgärder

Under åren 2011 och 2012 genomförde Tyréns tillsammans med Stockholms läns landsting och Skanska Healthcare ett utvecklingsprojekt för att ta fram en metod som effektivt förebygger avfall med bygget av universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna som utgångspunkt. Anledningen vara bl a att det saknades ett systematiskt arbetssätt för att motverka de ökande avfallsmängderna. I projektet kartlade man hela byggprocessen för att i varje led hitta åtgärder som kan minska mängden avfall. En svårighet inom byggsektorn är att det ofta är många olika aktörer inblandade och att besluten som har störst inverkan på avfallsfrågan ofta fattas flera år innan det faktiska avfallet uppstår ute på byggarbetsplatserna.
Metoden ligger idag till grund för branschrekommendationerna i byggbranschen. Projektet visade bl a att det förebyggande arbetet berör hela byggprocessen. Riktlinjerna innehåller även exempel på åtgärder för att minska mängden avfall, som byggmetoder, logistik och materialhantering, inköp och utformning av byggnad och materialval.

Branschens riktlinjer

Kretsloppsrådets riktlinjer för resurs- och avfallshantering vid byggande och rivning från 2007 har nyligen övertagits av Sveriges Byggindustrier. BI har därmed åtagit sig att säkerställa en kontinuerlig uppdatering som t ex ändringar pga. lagstiftningen och kompletteringar i riktlinjerna om förebyggande av avfall. Den senaste uppdateringen omfattar lag- och myndighetshänvisningar, avfallskrav i miljöcertifieringssystemen, förtydligade definitioner och ett omarbetat avsnitt om freoner i isolering.
Som vi tidigare rapporterat om är det de större företagen som har stora möjligheter till kontroll och som ser ekonomin i avfallshantering medan mindre företag med små uppdrag ofta har svårare att få plats, utrymme rent personellt, för hantering av både själva sorteringen och dokumentationen. Men BI upplever att fler och fler i branschen intresserar sig för hur man kan arbeta med avfall på ett lönsamt sätt. Att samverka, förbättra informationen till byggföretagen och titta på styrmedel som deponiskatt och annan lagstiftning är några åtgärder som diskuteras.



Renoverad kontorsfastighet certifierad enligt BREEAM In-Use Very Good

Folksam Fastigheters kontorsfastighet Publique på Hornsgatan i Stockholm är nu fullt uthyrd efter en omfattande renovering. De två sista avtalen omfattar tillsammans cirka 1 600 kvadratmeter. Fastigheten från 1920-talet har moderniserats med bevarad historisk arkitektur och är certifierad enligt BREEAM In-Use Very Good.

Mikael Häggblad 17 november, 2026 • 2 minuters läsning
Kontorsfastigheten Publique vid Mariatorget i Stockholm - Bild JLL
Kontorsfastigheten Publique vid Mariatorget i Stockholm. JLL

Dela artikeln

Byggföretagen i Västerbotten ser ljusare på marknaden

Konjunkturläget för byggföretagen i Västerbotten förbättras från svagare än normalt till starkare än normalt. Samtidigt stiger förväntningarna på både byggvolymer och sysselsättning. Det visar Norrlandsfondens senaste konjunkturbarometer, även om orderstockarna fortfarande ligger något under normala nivåer.

Mikael Häggblad 17 november, 2026 • 2 minuters läsning
Konfidensindikator Västerbotten - Foto Norrlandsfonden
Norrlandsfondens konjunkturindikatorer visar ett förbättrat stämningsläge inom byggsektorn i Västerbotten.  Norrlandsfonden

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.