Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

CCS-cement ger betong med 85 procent lägre klimatpåverkan i Marievik

Betong med cement baserat på koldioxidinfångning används nu i Signalhuset i Stockholm. Enligt projektparterna har betongen 85 procent lägre klimatpåverkan än branschreferensen – ett konkret exempel på hur ny cementteknik kan förändra byggandets materialval.

Mikael Häggblad 4 november, 2026 • 3 minuters läsning
Cement med koldioxidinfångning i Marievik bidrar till lägre
Visionsbild: Signalhuset i Marieberg

I ombyggnaden av Signalhuset i Marievik används betong tillverkad med Heidelberg Materials CCS-cement evoZero. Bakom satsningen står AMF Fastigheter, Skanska och Heidelberg Materials, som tillsammans vill minska klimatpåverkan från byggprojektet.

Betongen, Skanska Husbetong 80, uppges ha 85 procent lägre klimatpåverkan än branschreferensen i Svensk Betongs vägledning. Marievik blir därmed ett av de första stadsutvecklingsprojekten där cement med koldioxidinfångning används.

– Om bygg- och fastighetsbranschen ska lyckas med klimatomställningen behöver vi samarbeta och omsätta nya lösningar i praktiken. I Marievik arbetar vi tillsammans med partners som delar ambitionen att minska byggandets klimatpåverkan, och visar vad som är möjligt redan idag, säger Kenneth Öberg, projektchef på AMF Fastigheter.

Koldioxid fångas in vid cementtillverkningen

Cementtillverkning står för betydande koldioxidutsläpp, både genom den kemiska process där kalksten omvandlas till cement och genom energin som krävs i produktionen. CCS, Carbon Capture and Storage, innebär att koldioxiden fångas in innan den når atmosfären, transporteras vidare och lagras permanent.

Heidelberg Materials producerar evoZero vid sin cementfabrik i Brevik i Norge, där koldioxidavskiljningsteknik har installerats. Tekniken bygger på aminbaserad infångning. Cementet används därefter som bindemedel i betong, med ambitionen att behålla materialets tekniska egenskaper samtidigt som klimatavtrycket minskar.

– Utvecklingen av CCS och evoZero är ett tekniksprång som vi arbetat för under lång tid. För att ny teknik ska göra skillnad krävs partners som delar ambitionen att driva utvecklingen framåt. Därför är vi glada över att tillsammans med AMF Fastigheter och Skanska få bidra till Marievik och Signalhuset, där Heidelberg Materials dessutom kommer att etablera sitt nya svenska huvudkontor, säger Magnus Ohlsson, vd Heidelberg Materials Cement Sverige.

Flera vägar till minskad klimatpåverkan

För Skanska är användningen av CCS-cement en del av arbetet med att minska betongens klimatavtryck. Företaget framhåller att olika projekt behöver olika lösningar och att nya materialalternativ måste prövas och utvärderas.

– För att minska byggandets klimatpåverkan behöver vi samarbeta i hela branschen och pröva flera vägar bort från konventionell betong. Det finns inte en enda lösning som passar överallt, därför testar och utvärderar vi olika alternativ. Betongen i Signalhuset är ett av dem och ett viktigt exempel på vad vi kan åstadkomma när beställare, entreprenör och materialleverantör driver utvecklingen tillsammans, säger Sara Löfgren, regionchef Skanska Sverige.

Användningen av evoZero är en del av AMF Fastigheters bredare klimatarbete i Marievik. Fastighetsägaren arbetar bland annat med återbruk, klimatstyrda materialval och uppföljning av klimatpåverkan i stadsdelens byggprojekt. Målet är att minska klimatpåverkan med 70 procent till 2030 jämfört med detaljplanens basår 2020.

Att CCS-cement nu används i Signalhuset visar hur koldioxidinfångning kan bli ett alternativ i betongproduktionen. Samtidigt återstår frågor om teknikens kostnader, tillgänglighet och möjligheter att skalas upp – faktorer som får betydelse för hur stor roll materialet kan spela i byggsektorns klimatomställning.

Hållbarhetsperspektiv

I Marievik kombineras användningen av CCS-cement med ett aktivt arbete för att återbruka material och byggnadsdelar i stadsutvecklingen. I Signalhuset bidrar betong med cement baserat på koldioxidinfångning till att minska klimatpåverkan från nybyggnadsmaterial, samtidigt som återbruk och resurseffektiva materialval är delar av AMF Fastigheters bredare hållbarhetsarbete i området. Projektet visar hur minskade utsläpp från materialproduktion kan kombineras med cirkulära lösningar för att minska byggandets samlade klimatavtryck.

Källa: AMF Fastigheter



Teknikhöjden nominerad till Årets Miljöpris på Betonggalan

Hur kan man skapa nytt med det man redan besitter? Teknikhöjden i Albano har fått en nominering för Årets Miljöpris vid Betonggalan år 2026. I ett innovativt pilotprojekt utforskar Akademiska Hus, NCC, Lotus, RISE och AIX Arkitekter hur platsgjutna betongkonstruktioner kan tas isär och återanvändas i nya byggnader. Projektet demonstrerar hur nuvarande byggnader kan bli en tillgång för framtida byggande, vilket ger möjligheter att minska påverkan på klimatet, avfall och uttaget av naturresurser.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 9 november, 2026 • 2 minuters läsning
Kontorshuset-Teknikhöjden
Teknikhöjden är ett pilotprojekt som undersöker hur befintliga byggnader kan bli en resurs i framtidens hållbara stadsutveckling. Foto: Sébastien Corbari, AIX.

 Teknikhöjden är en byggnad från 1960-talet, konstruerad i gjuten betong. Istället för att på sedvanligt vis riva byggnaden, delas den upp försiktigt för att möjliggöra återanvändning av betongkomponenterna i nya byggprojekt. Detta ingår i forsknings- och innovationsinitiativet Återhus 3. 0 – att bygga med material från andra byggnader, vilket syftar till att utveckla och pröva nya metoder för cirkulärt byggande.

Så mycket som 70 procent av den gjutna konstruktionen kan återanvändas. Det innebär nästan 600 uppdelade betongelement som kan få en ny funktion i framtida byggen.

 Från rivning till byggmaterial

AIX Arkitekter har bidragit till planeringen av avmonteringen av Teknikhöjden, med fokus på att säkerställa att de uttagna betongelementen blir praktiska och estetiskt tilltalande för andra byggnader. Målet är att återanvända inte bara stommar och bjälklag, utan också fasadelement, tegel och andra byggmaterial.  

Återanvändning av betongbjälklag kan medföra en minskning av koldioxidutsläpp med ungefär 50 procent i jämförelse med nyproducerade bjälklag. Men betydelsen av projektet sträcker sig bortom klimatfrågor. Genom att utnyttja redan utvunna och bearbetade material minskar man också behovet av nya råvaror samt belastningen på natur och biologisk mångfald. 

 Nya metoder för cirkulärt byggande

Att demontera och återanvända bärande strukturer kräver en hög nivå av samarbete mellan arkitekter, konstruktörer, beställare och entreprenörer.  

 Projektet demonstrerar hur existerande byggnader kan uppfattas som värdefulla materialresurser istället för utnyttjade tillgångar. Detta perspektiv ligger i linje med AIX:s arbete kring transformation, resursförvaltning och hållbar arkitektur.  

- Jag har lärt mig att börja med att riva ett hus för att bygga ett nytt. Arkitektoniskt sett är det inte samma sak som att börja med ett vitt papper. Det kan kanske kännas mindre kreativt, men det är faktiskt tvärtom, säger Sébastien Corbari, ansvarig arkitekt på AIX.

 Ett erkännande för framtidens byggande

Detta års Miljöpris lyfter fram insatser som främjar förbättringar av miljön och ny kunskap inom betongsektorn. Teknikhöjden är en av tre kandidater till utmärkelsen, som kommer att tillkännages under Betonggalan den 26 november på Grand Hôtel i Stockholm.  

 Nomineringen är en värdefull bekräftelse för alla som varit involverade och för det kollektiva arbetet med att utveckla metoder som möjliggör en större omfattning av återanvändning av betong.  



Änggården representerar Sverige i Green Cities Europe Award 2026

Familjebostäders gröna upprustning i Änggården representerar Sverige i Green Cities Europe Award 2026. Här har 1940-talsbyggnader förvandlats med större grönska och sociala ytor, nu tävlar projektet på internationell nivå.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 9 november, 2026 • 2 minuters läsning
Änggården-34
I Änggården intill Botaniska trädgården har Familjebostäder renoverat åtta 1940-talshus Familjebostäder

Änggården, som ligger intill Göteborgs botaniska trädgård, har genomgått renoveringar av både bostäder och utomhusområden av Familjebostäder. Insatsen har fokuserat på det som redan finns på plats: byggnadernas karaktär, etablerade träd och material som kan återanvändas.  

– Det känns både roligt och hedrande att Änggården får representera Sverige. Vi har varit måna om att ta vara på det som redan fanns här, från de stora träden till material som kunde användas igen. Det är fint att det arbetet uppmärksammas, säger Hanna Bäck, utemiljöspecialist på Familjebostäder.

 Grönska som används i vardagen

På gårdarna har det skapats ängar, planterats nya träd och anlagts grönytor. Träd som redan fanns har fått skydd under ombyggnaden, och död ved tillsammans med en mångfald av växtarter ger bra livsmiljöer för insekter och fåglar.

Återvinning märks även utomhus. Gamla fönster har omvandlats till ett växthus och återvunnet tegel har använts för att bygga gemensamma odlingslådor. Hyresgäster samarbetar i odlingen, och en grupp som bor här driver ett hönskooperativ. Också besökare som inte bor i området är välkomna att njuta av den fina miljön.

Inuti byggnaderna har byggnadskomponenter och material bevarats eller omvandlats för nytt bruk. Tilläggsisolering, energieffektiva fönster och ventilationssystem med värmeåtervinning bidrar till en reducerad energiförbrukning.  

– I Änggården satte vi våra hittills högsta mål för att minska klimatpåverkan från en renovering. Det gjorde att vi behövde tänka igenom våra val i varje del av projektet. Vad kunde vi behålla, vad kunde återbrukas och var behövde vi hitta nya lösningar?, säger Maria Wennerberg, projektledare på Familjebostäder.

 Ett sätt att arbeta som fler kan efterlikna

Green Cities framhäver hur Änggården kombinerar ekologisk mångfald, anpassning till klimatförändringar, social gemenskap samt hållbar ekonomisk utveckling. De betonar också chansen för andra bostadsområden att imitera detta arbetssätt.  

– Vi hoppas att fler blir inspirerade att ta vara på möjligheterna i sina bostadsområden. I Änggården hjälper grönskan oss att hantera regnvatten, ge plats åt fler växter och djur och skapa miljöer där grannar vill vara och mötas. Mycket av det går att göra på andra håll också, säger Hanna Bäck.

Som Sveriges bidrag bedöms Änggården nu tillsammans med andra länders utvalda projekt.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.